Personer Platser
  1. ,
  2. A
  3. B
  4. C
  5. D
  6. E
  7. F
  8. G
  9. H
  10. I
  11. J
  12. K
  13. L
  14. M
  15. N
  16. O
  17. P
  18. Q
  19. R
  20. S
  21. T
  22. U
  23. V
  24. W
  25. Y
  26. Å

Lovisa Jansdotter

Klockarhustru Lovisa Jansdotter 1840–1919

Kön: Kvinna Levnadsålder: 79

Far:
Jan Eric Erson
1798–1857
Eric Nilsson
1771–1818
Nils Andersson
1731–
Catharina Hansdotter
1775–
Mor:
Brita Cajsa Andersdotter
1810–1895

Levnadsbana

Född1840-05-05 Fasterna, Stockholms län, Mjölsta, Löfdal1

Lovisa föds i torpet Löfdal under Mjölsta den 5 maj 1840, föräldrar var Jan Erson och hans hustru Brita Cajsa Andersdotter

Fasterna kyrka

Bosatt (7)1848-03-14 Rimbo, Stockholms län, Sjöända Svartbäcken2

Lovisa tillsammans med familjen bor nu på torpet Svartbäcken under Sjöända

Rimbo kyrka

Bosatt (20)1861-02-27 Rimbo, Stockholms län, Klockargården3

Lovisa bor nu på klockargården, hon arbetar som piga där och 1865 föder hon hennes och Claes Conrdas första barn Ebba Clarissa, de är inte gifta vid tillfället utan Claes Conrad har tagit Lovisa till sin "Fästekvinna" när hon föder barnet

Rimbo kyrka

Kyrkotagning (24)1865-03-04 Rimbo, Stockholms län, Kyrkan4

Lovisa är nu Skolläraren Ekbergs "Fästekviina Deflor" Det vill säga att hon var trolovad med Ekberg men hon var inte länge oskuld. Deras gemensamma dotter Ebba Clarissa står tillsammans med Lovisa längt ner på sidan i Hfl som piga medan Claes Conrad står högt upp. De var ju inte gifta !

Kyrktagning

Kyrktagning (även kallat "En moders tacksägelse" eller "Barnakvinnors kyrkogång") är en äldre kyrklig rit genom vilken man tackade Gud för en nybliven moders återhämtade krafter och välkomnade henne tillbaka till församlingens gudstjänstgemenskap . Riten kom också med tiden att alltmer innebära ett tack för barnet (barnen) som fötts.

I 1942 års kyrkohandbok, som gällde fram till 1986 i Svenska kyrkan, kallas ordningen "En moders tacksägelse". Riten återfinns inte i 1986 års kyrkohandbok, men delar av motiven återfinns där i den nyinförda tackbönen som inleder ordningen för dop av barn.

Hemma 40 dagar - Reningsdagar

Kyrktagning som sed har delar av sin inspiration frånTredje Mosebokens 12:e kapitel, där det stadgas att kvinna som fött gossebarn skulle stanna hemma från templet 40 dagar och kvinna som fött flickebarn i 80 dagar, var hon efter dessa "reningsdagars" slut skulle uppträda i templet, frambärande reningsoffer. Med hänvisning till Första Timotheosbrevets andra kapitel, 15:e versen ansåg vissa kyrkofäder att en kvinna efter förlossning borde stanna hemma 40 dagar från kyrkan, för sin hälsas skull. Redan påven Innocentius III ansåg dock att tiden kunde kortas. Mer betydelsefull för kyrktagningens framväxt inom kyrkan än själva de gammaltestamentliga stadgarna i 3 Mos 12 var dock att Maria och Josef framburit Jesus i templet på hans 40:e levnads dag (Lukasevangeliet 2:22-40) vilket firas på Kyndelsmässodagen (även kallad Jungfru Marie kyrkogångsdag). Därmed fannns en nytestamentlig förebild till seden och Kyndelsmässodagen ansågs i folktron vara en bra dag att bli kyrktagen på.

Medföra offergåvor

Det var under medeltiden fortfarande brukligt att kvinnan skulle bära ljus och med föra offer, gåvor som tillföll prästen i samband med kyrktagningen. Dessa stadganden återfinns ännu i 1529 års svenska kyrkohandbok. Detta bruk avskaffades i samband med Uppsala möte 1593, men kyrktagningsoffer till kyrkokassan i samband med återvälkomandet in församlingen levde kvar. Förordnadet om sex veckors kyrktagningstid kvarstod in på 1900-talet, men från 1866 tilläts en kyrktagningstid om 4 veckor. Först 1850 förbjöds andra sanktionsåtgärder än förmaningar till den kvinna som försummade

kyrktagningsseden.

Under slutet av 1800-talet blev kyrktagningen alltmindre vanlig i Svenska kyrkan, men på bl.a. västkusten levde kyrktagningen som allmän sed kvar ända in på 1960-talet. Ännu idag förekommer i sällsynta fall kyrktagning trots att ordningen inte finns med i den kyrkohandbok som Svenska kyrkan antog 1986.

Köp av Haga (28) med
Claes Conrad Ekberg (1824–1883)		1868-11-24 Rimbo, Stockholms län, Liesta, Haga5

Den 24 november 1868 är skollärare Ekberg trött på att inte kunna ha djur och mark för att dryga ut sin försörjning, så han köpet då hemmat Haga i LIesta by för 2.058:75 kronor

Gift (29) med
Claes Conrad Ekberg (1824–1883)		1869-09-05 Rimbo, Stockholms län, Kyrkan6

Claes Conrad och Lovisa gifter sig den femte september 1869 i Rimbo kyrka

Bosatt (≈33) med
Claes Conrad Ekberg (1824–1883)		1874 Rimbo, Stockholms län, Klockargården7

Familjen Ekberg fortfarande skrivna på klockargården, förmodligen i anslutning till hans sysslor där som klockare, skollärare och organist

Bosatt (≈37) med
Claes Conrad Ekberg (1824–1883)		1878 Rimbo, Stockholms län, Klockargården8

Familjen Ekberg fortfarande skrivna på klockargården, förmodligen i anslutning till hans sysslor där som klockare, skollärare och organist

Bosatt (≈54) med
Claes Conrad Ekberg (1824–1883)		1895 Rimbo, Stockholms län, Liesta, Haga9

Claes Conrad har dött den sjätte mars 1883 efter en vådlig och besvärlig slädfärd från stockholm då han drar på sig en besvärlig förkylning som leder till lunginflammation som tar hans liv. Hans hustru Lovisa Jansdotter, nu änka flyttar med familjen till det inköpta gården Haga under Liesta

Död (79)1919-12-09 Rimbo, Stockholms län, Liesta, Haga10
Begravd (79)1919-12-21 Rimbo, Stockholms län, Kyrkan11

Avskrift ur Norrtelje Tidning tisdagen den 30 december 1919

Jordfästning

En anslående och gripande begravningsgudstjänst höll söndagen den 21 december i Rimbo kyrka efter högmässans slut.

Den hädangångna var en hederkvinna av gamla stammen. Änka efter folkskollärare Ekberg lämnades hon för flera tiotals år sedan ensam med en skara av nio små oförsörjda barn. Alla har hon uppfostrat till goda och nyttiga medborgare i stat och kommun – en gärning för vilken samhället till henne står i stor skuld.

Tillslutningen till båren var icke stor. Men tårarna och snyftningarna voro ovanligt rika, sällan ser man en åttioåring begravas som hon. Det var barnets sista gärd av tacksamhet till älskad mor som i uppoffrande kärlek fyllt även faderns plats. Doktor Hedberg talade över Jes. 57:2 – De som hava vandrat sin väg rätt fram få ro i sina vilorum. Redig gudsfruktan och en rättfram vandring utmärkte den hävsovna i livet. Nu har hon fått ro i sitt vilorum

Lovisa Ekberg, född Jansdotter avled den 9 december 1919 i sitt hem.

Rimbo kyrkogård, kv. 2, nr. 202 (urna) Graven upplåten till 31/12 2030 I samma grav ligger dottern Ekberg, Hilma Lovisa f. 14/2 1870, Sömmerska, Rimbo, Död 3/12 1964, Begravd 12/12 1964. Rimbo kyrkogård, kv. 2, nr. 202 (kista), Graven upplåten till 31/12 2030

Bouppteckning (79)1920-02-07 Rimbo, Stockholms län, Liesta, Haga12

Länk till bouppteckningen: v501323.b360.s19" >http://www.arkivdigital.se/aid/show/v501323.b360.s19

Familj

Make: Skollärare och Orgelnist Claes Conrad Ekberg
1824–1883
  1. Ebba Clarissa Ekberg
    1865–1947
    Claes Helmer Ekberg
    1867–1939
    Conrad Emil Ekberg
    1869–1869
    Johan Emil Ekberg
    1870–1957
    Hilma Lovisa Ekberg
    1870–1964
    Karl Edvard Ekberg
    1872–1926
    Agnes Maria Ekberg
    1875–1907
    Manna Vilhelmina "Mimmi" Ekberg
    1877–1972
    Thor Erik Ekberg
    1879–1964
    Hugo Eskil Ekberg
    1882–

Media

Torpet Löfdal där Lovisa Jansdotter föddes

Källor

  1. Födelse och dopbok, AD Online, Födelse- och dopbok. Fasterna C:1 Födde 1807-1855 sid 285
  2. Husförhörslängder, AD Online, Husförhörslängder. Rimbo AI:15 (1846-1850) Bild 1210 / sid 112
  3. Husförhörslängder. Rimbo AI:18 (1861-1865) Bild 2360 / sid 228
  4. Husförhörslängder. Rimbo AI:18 (1861-1865) Bild 2360 / sid 228
  5. Fastighetsförvärv. Köpehandling
  6. Lysnings- och Vigselbok, AD Online, Lysnings- och Vigselbok. Rimbo CI:6 (1861-1883) Bild 1500 / sid 145
  7. Husförhörslängder. Rimbo AI:20 (1871-1875) Bild 2340 / sid 229
  8. Husförhörslängder. Rimbo AI:21 (1876-1880) Bild 2310 / sid 229
  9. Husförhörslängder. Rimbo AI:24 (1891-1895) Bild 710 / sid 61
  10. Tidningsklipp, Tidningen, Tidningsklipp. Tidningsklipp, Norrtelj Tidning
  11. Tidningsklipp. Tidningsklipp i Norrtelje Tidning
  12. Bouppteckning. Mellersta Roslags domsaga (AB) F2:20 (1920) Bild 360 / sid 19
.

Skapad av Genney 3.0