Margot Birgitta Leindahl 1947–

Hon bor i huset i Skälby som hennes pappa byggde 1947. I december 1970 flyttar hon till Sångvägen 60 i Jakobsberg tillsammans med sin pojkvän, Claes, de har förlovat sig den 14 november 1970.

Efter flera års väntande i Stockholms Stads Småstugebyrå (SMÅA) fick vi erbjudande om att bygga ett radhus i Hässelby. Det var ett stort äventyr för Margot och mig ur flera synvinklar, dels ekonomiskt, 160.000 kronor skulle det kosta mitt och Margots största affär, hur skulle vi klara detta och dels att bygga ett helt hus med två våningar, väggar och tak toaletter och kök, ung och oerfaren tänkte man "Javisst, kul"

Byggandet gick bra vi hade stor hjälp av SMÅA ś byggkontrollanter som hjälpte oss med både byggmöten och hjälp på plats i huset, en mycket lärorik tid och mycket rolig. Vi hade också stor hjälp av varandra, vi som byggde, vi hade ju alla samma problem och glädjeämnen. Någon var snickare, någon var murare och någon var målare, många goda tips gick mellan oss alla.

Problemen och glädjen över att vi alla fick våra första egnahem skapade också en stark gemenskap som vi behöll i många år med sammankomster och olika fester, det kunde hända att någon sade "Kom till mitt garage, jag har en liten fest där", då hade man helt enkelt dukat upp ett långbord i garaget, var och en tog med sig det de ville äta och dricka, ett riktigt knytkalas. FEsterna var enkla men mycket hjätliga. Så den 18 maj 1976 flyttade vi in i vårt nya radhus i Hässelby. Jag 10 kilo lättare efter byggandet och Margot gravid med vårt andra barn som skulle bli Patrik.

Här måste jag framhålla min hustru Margot, gravid med Patrik, men varje helg som vi byggde såg hon till att både jag, min svärfar och vår lille Per-Henrik fick varm mat i ett utrymme som vi skärmat av med lite plats och en fotogenkamin som värmde upp lite i det som skulle bli vårt vardagsrum. Kvällarna när jag kom hem till Vårberg efter ha varit och byggt i Hässelby, klockan kunde vara både tolv och ett på natten, så fick jag alltid något att äta, jag hade ju åkt direkt från mitt arbete i Bromma till Hässleby för att bygga. Tack Margot

Vi hade under flera år pratat om tanken att sälja vårt radhus i Hässelby och flytta ut till vårt sommarnöje permanent. Vi skulle också inom en relativ snar framtid bli pensionäer och då med lite mindre inkomster tankarna växte mer och mer, så under vinter 2009-2010 planerade vi ett sälja radhuset i Hässelby, bygga till sommarnöjet och flytta dit.

Huset var redan byggt för permantboende så dett skulle inte bli några problem med bygglov från Vallentuna kommun som annars var lite besvärliga med tillstånd med erfarenhet från andra områden.

Så under påsken 2010 startade vi en större tillbyggnad av Kumla 1:40, även den gamla delen av huset totalrenoverades invändigt. Vi sålde huset i Hässelby och flyttade ut till Opphagsvägen den andra maj 2010, huset i Hässelby avträdde vi i slute på Juni samma år. Ett hus, ett hus att underhålla i stället för två och halvering av den totala årliga boendekostnaden, ett utmärkt val och en stor tomt med garage och vidsträkt utsikt.