Claes-Erik Bertil Hjelm 1948–
Kön: Man
Levnadsbana
| Född | 1948-07-27 Brännkyrka, Stockholms län, Älvsjö, Långängsvägen 171 |
Jag föds på Södersjukhuset tisdagen den 27 juli 1948 | |
 Jag cirka 8 månader | |
| Konfirmerad (14) | 1963-03-23 Brännkyrka, Stockholms län, Brännkyrka kyrka |
 Min konfirmation 1963 | |
| Bosatt (≈21) med Margot Birgitta Leindahl (1947–) | 1970 Järfälla, Stockholms län, Jakobsberg, Sångvägen 602 |
Vi har nu fått vår första lägenhet, en alldeles ny lägenhet på Sångvägen 60. Det var en härlig erfarenhet, en egen bostad, det var inte det lättaste i Stockholmstraktens bostadsbrist | |
| Köp av båten (≈22) | 1971 Lidingö, Stockholms län |
Många härliga semestrar med vår båt "Maraes" [förklaring av namnet: Mar av Margot, aes av Claes] | |
 Maraes Vår båt, en snipa ursprungligen från Estland. Den kom som en öppen flyktingbåt till Sverige 1945, påbyggnaden gjord i Sverige | |
| Gift (25) med Margot Birgitta Leindahl (1947–) | 1973-07-30 Västervik, Kalmar län, Rådhuset3 |
| Bosatt (≈26) med Margot Birgitta Leindahl (1947–) | 1975 Skärholmen, Stockholms län, Stångholmsbacken, Vårberg4 |
Lägenheten i Jakobsberg börjar nu att bli för trång, Per-Henrik är född och behöver ett eget rum. Vår båt, M/S Maraes, låg i Skärholmens båtklubb på andra sidan stan. Blickarna vändes mot södra sidan stan för att komma närmare båten samt få en större lägenhet, vi hittade en. efter mycket letande i Skärholmen och Vårberg, jätte bra med tanke på båten. Vi tog våra saker och flyttade dit på senvintern/våren -75. | |
| Bosatt (27) med Margot Birgitta Leindahl (1947–) | 1975-09-22 Hässelby, Stockholms län, Blomsterkungsvägen5 |
Efter flera års väntande i Stockholms Stads Småstugebyrå (SMÅA) fick vi erbjudande om att bygga ett radhus i Hässelby. Det var ett stort äventyr för Margot och mig ur flera synvinklar, dels ekonomiskt, 160.000 kronor skulle det kosta mitt och Margots största affär, hur skulle vi klara detta och dels att bygga ett helt hus med två våningar, väggar och tak toaletter och kök, ung och oerfaren tänkte man "Javisst, kul" Byggandet gick bra vi hade stor hjälp av SMÅA ś byggkontrollanter som hjälpte oss med både byggmöten och hjälp på plats i huset, en mycket lärorik tid och mycket rolig. Vi hade också stor hjälp av varandra, vi som byggde, vi hade ju alla samma problem och glädjeämnen. Någon var snickare, någon var murare och någon var målare, många goda tips gick mellan oss alla. Problemen och glädjen över att vi alla fick våra första egnahem skapade också en stark gemenskap som vi behöll i många år med sammankomster och olika fester, det kunde hända att någon sade "Kom till mitt garage, jag har en liten fest där", då hade man helt enkelt dukat upp ett långbord i garaget, var och en tog med sig det de ville äta och dricka, ett riktigt knytkalas. FEsterna var enkla men mycket hjätliga. Så den 18 maj 1976 flyttade vi in i vårt nya radhus i Hässelby. Jag 10 kilo lättare efter byggandet och Margot gravid med vårt andra barn som skulle bli Patrik. Här måste jag framhålla min hustru Margot, gravid med Patrik, men varje helg som vi byggde såg hon till att både jag, min svärfar och vår lille Per-Henrik fick varm mat i ett utrymme som vi skärmat av med lite plats och en fotogenkamin som värmde upp lite i det som skulle bli vårt vardagsrum. Kvällarna när jag kom hem till Vårberg efter ha varit och byggt i Hässelby, klockan kunde vara både tolv och ett på natten, så fick jag alltid något att äta, jag hade ju åkt direkt från mitt arbete i Bromma till Hässleby för att bygga. Tack Margot | |
| Sommarnöje (≈36) med Margot Birgitta Leindahl (1947–) | 1985 Össeby-Garn, Stockholms län, Opphagsvägen, Brottby6 |
1985 började jag att bygga mitt andra hus, ja egentligen det tredje, det andra var en gäststuga på 30 kvadratmeter på mina föräldrar sommarställe, Sandvik. Vi började bygga vårt sommarnöje efter det vi hade fått köpa en bit tomt av mina föräldrar, en avstyckning från Sandvik, det var en så kallad utäga som inte hängde ihop med huvudmarken, en skogsväg delade marken, där av namnet "Utäga". Huset vi valde var ett hus från Smålands Trivselhus på knapt 80 kvadratmeter, ett vinkelhus.Här kan man verkligen tala om att bygga allt från torpargrund, hus, gräva brunn, gräva avlopp och trekammarbrunn, plannering av tomt iordningställande av tillfartsväg, ja säg det jag och Margot inte har gjort på vårt sommarnöjet. Under flera år kallades vårt sommarnöje för "Utan" namnet tillkom på grund av att våra barn och dera lekkamrater här Danne och Micke Nyborg kallade platsen där vårt sommarnöje låg för "Utan", de "Stack ner till Utan och lekte", de stack ner till utägan och lekte, där av namnet "Utan". Fastigheten fick sedan populärnmanet "Utan" hos Skatteverket efter en enkät från Vallentuna kommun om ortsnamn och gamla platsnamn som de ville fånga upp. Även vår adress "Opphagsvägen 5" tillkomm på samma sätt. Kommunen ville ha en adress på vår fastighet för räddningstjänstens skull och frågade om ett lämplit namn. En person, Carl-Gunnar Andersson, en bonde vid Kumla, frågade mig en gång om det var jag som byggde på Opphagsvägen, va sade jag, ja, Opphagsvägen den som går ner till vänster efter andra backen och huset Täppan. Ja just det sade jag och frågade hur kommer det sig att den vägen kallas för Opphagsvägen, Jo sade han att under första världskriget höll militären en hade där hästarna kunde beta, hästarna var ju krigsplacerade, militären ersatte då bönderna för en gemensam äng där de krigsplacerade hästarna kunde beta, den låg ett stycke bortanför dig sade han och visade platsen för mig. Hagen hade man ihop, "Ihophagen" om under årens lopp och på roslagsdialekt förvandlats till "Hophagen" och senare har det bilvit endast "Opphagen" på Roslagsmål. Denna historia, av en redan då en gammal sockenbo, tyckte kommunen var en intressant och bra beskrivning av gamla namn, så det bestämdes att vår väg skulle heta "Opphagsvägen" och populärnamn för fastigheten skullle bli "Utan" | |
| Bosatt (61) med Margot Birgitta Leindahl (1947–) | 2010-05-02 Össeby-Garn, Stockholms län,Opphagsvägen, Brottby7 |
Vi hade under flera år pratat om tanken att sälja vårt radhus i Hässelby och flytta ut till vårt sommarnöje permanent. Vi skulle också inom en relativ snar framtid bli pensionäer och då med lite mindre inkomster tankarna växte mer och mer, så under vinter 2009-2010 planerade vi ett sälja radhuset i Hässelby, bygga till sommarnöjet och flytta dit. Huset var redan byggt för permantboende så dett skulle inte bli några problem med bygglov från Vallentuna kommun som annars var lite besvärliga med tillstånd med erfarenhet från andra områden. Så under påsken 2010 startade vi en större tillbyggnad av Kumla 1:40, även den gamla delen av huset totalrenoverades invändigt. Vi sålde huset i Hässelby och flyttade ut till Opphagsvägen den andra maj 2010, huset i Hässelby avträdde vi i slute på Juni samma år. Ett hus, ett hus att underhålla i stället för två och halvering av den totala årliga boendekostnaden, ett utmärkt val och en stor tomt med garage och vidsträkt utsikt. |